Vi har nu ääntligen fått vårt nätverk här hemma att fungera, så nu är alla lyckliga och glada igen hehe. Kan därför lägga in talet som jag höll på konfirmationen som jag lovade, om någon är intresserad..
"Ida!
Det är ungefär 14,5 år sedan jag stod med dig på armen under dopet i Suletorp. Då hade jag en omtumlande tid bakom mig. Vi hade precis lärt känna varandra på riktigt. Du var beroende av min närhet för att må bra, och jag av din. På vissa sätt så kan det kännas som det inte var alls länge sedan.
Jag kan ännu känna den varma härliga lugna lyckokänslan i magen. Ingenting var farligt och världen var så vacker när du sov med ditt lilla huvud mot min axel.. men nu har du vuxit upp (tom vuxit om Maja ;) och jag vill säga att jag/vi alla är stolta över dig!
Konfirmationen är kanske inte livets största händelse, men den kräver ju sin kvinna. Det är knappt någon enkel uppgift att så inför församlingen präst släkt och vänner. Ni har läst om lärjungar budord apostlar och tistlar ha ha och lärt er alla evangelier utantill... eller!?
Precis som studenten, körkortet och den första lägenheten är konfirmationen en viktig milstolpe i livets resa.Dopet var visserligen den första milstolpen, men den kan knappast räknas som något stort mognadstecken.
Det är först nu när du är konfirmerad som jag vågar säga att du tagit ditt första steg in i vuxenvärlden, även om du länge (så gott som alltid) varit ansvarsfull mogen respektfull och visat att du är en tjej att lita på.
Och det ser än så länge bra ut måste jag säga (Berlinresan som du klarade alldeles galant på egen hand...)
För mig när jag var i din ålder, så var det nästan självklart... ja, mer regel än undantag att man konfirmerade sig.Många ungdomar hoppar över konfirmationen idag för att den verkar jobbig och tråkig, tror jag, men du Ida har visat tålamod, intresse, envishet och målmedvetenhet -egenskaper som är guld värda i vuxenlivet!
(Bil)körkortet som jag nämnde i början kanske känns avlägset nu för dig Ida, men idag har du fått något ännu viktigare- nämligen ett ”körkort” som hjälper dig med etik, moral och insikter förhoppningsvis, när du färdas längs livets länga väg.
Jag/vi vill önska dig lycka till i framtiden och utbringa en stor..
Skål för Ida!"

Vilket fint tal Anna<3
Jag är så imponerad av hur du kan formulera dej!!!
Kramar i massor till dej och Ida!