Plockar fram lättfil med smak av jordgubb ur den kalla kylen. Häller den sakta över blåbären, som jag redan lagt i tallriken. Lite kanel pudrar jag över bären, älskar verkligen smaken av kanel!
Som toppen på berget åker några valnötter, linfrö och musli i skålen också. -Mums!
Frukost är en härlig och god start på dagen, jag fungerar inte riktigt och mår inte alls bra utan ett morgonmål i magen.
Knäckemackan med Arbogaleverpastej gjorde jag i ordning innan skålen med fil, den ligger där tillsammans med ett glas juice och väntar på att bli uppäten.
Drar ut den svarta stolen försiktigt från köksbordet och sätter mig aktsamt ner.
Det är alldeles tyst i huset, bara köksklockan som tickar. Utifrån låter det som om att några barn leker, de skriker skrattar och tjoar. Låter så härligt med aktiva och glada barn.
Jag äter min frukost och glädjs åt att jag kan gotta mig i att bara ta det alldeles lugnt. Bläddrar igenom dagens tidning samtidigt, för att se om det "hänt" något i världen - jag är väldigt dålig på att läsa och lyssna på nyheter..
Blir färdig med frukosten så småningom och då kommer frågan upp i huvudet:
Ska jag eller ska jag inte? Vet egentligen inte varför frågan kommer över huvudtaget, för det är ju klart att jag ska. Det är så skönt när det är gjort, men ibland såå segt och omotiverat att komma till skott.
-Äsch, lika bra att ta tjuren vid hornen med en gång! tänker jag.
Drar på mig ett par gamla slitna urtvättade svarta korta tights och en tröja jag hade igår. De ska ju ändå slängas i tvätten efter min morgonmaraton. Måste ha tights på mig, annars får jag djungeleld mellan benen och det är inte skönt alls.
Slår på tv´n, det är "Efter tio" med Malou von Sivers- det funkar att vila ögonen på under aktiviteten, så jag glömmer det jobbiga liksom!
Knyter noga och hårt på mig de röda walking skorna och kliver med bestämda steg upp på gåbandet. Trycker ordentligt på on knappen och bandet börjar sakta rulla. Ökar takten till en nivå som är lagom jobbig att börja kämpa med. Tittar på tv´n, och promenerar på. Känner hur svettdropparna långsamt börjar tränga fram ur tinningarna pannan ryggen och bröstet. Ökar takten några snäpp till och får upp flåset ordentligt. Så där ja, där klarar jag nog att ligga resten av tiden som är kvar utan att balla ur, och mycket riktigt det känns riktigt bra.
Svetten rinner och andningen är total!
Är äkta nöjd med dagens promenad, dags att börja dagen.
