Har funderat lite över om jag ska ändra min morgonrunda ibland och ge mig själv mer utmaning. Idag kändes det som att jag var manad till det. Så efter jag lämnat Ella på dagis gjorde jag mig redo för en runda precis som vanligt de dagar jag har tid och möjlighet. Jag drog på mig sköna och rörliga kläder, stoppade iPhonesnäckorna i öronen, satte igång Run keeper och Whalgren & Wistams pod och stegade ut genom dörren. Ut till en underbar morgon, där solen sken, fåglarna kvittrade och stegen kändes hyfsat lätta.
Stegen kändes inte lätta hela vägen, jag valde nämligen att gå nedåt Vättern och på hemvägen blev det oerhört vacker natur och tusentals trappsteg... eller hundratals i alla fall! Vilket kändes i bena kan jag lova.
Trappor trappor trappor... och så trappor. Fast jag visste ju det innan och det var vitsen med det hela.
Vid hemkomsten blev det gröt och lite slapp ute i soffan, innan det var dags att ta tag i dagen.
